.

Idag är en riktig down-dag. Allt känns tungt idag men det måste få vara såna dagar också, speciellt nu.
Imorse kl 8 ringde vvs-killen och frågade om han kunde komma och fixa våran tvättmaskin redan då och inte kan man väl säga nej till de så 8.15 var han här och kopplade in våran tvättmaskin. Jag och T var lagom trötta men det är skönt att den funkar nu. Jag tror faktiskt att den kommer gå runt runt hela dagen.

Det känns ännu mer i kroppen idag, jag tror att min kropp snart kommer hamna i chock för den är aboslut inte van att träna såhär mycket! Men ikväll är det träning igen, 17.30 och sen tänker jag ta vila imorgon för T har antagligen ingen aktivitet på kvällen så vi ska ta en myskväll. Det kommer bli andra kvällen tillsammans på på 9 dagar här i Gävle. Dom andra kvällarna har varit helt värdelösa när jag vart hemma själv men det är tur att jag har börjat spela fotboll så några timmar försvinner på kvällarna iallafall.

Dagen är ganska oklar, jag har inte planerat någonting och jag har ingen större lust att göra någonting heller men en tripp till centrum ska det bli för mat behöver inhandlas. Annars blir det en seg hemmadag.
Morgondagen kommer bli desto lättare men just nu är det tungt..

Min älskade Ronja.
Tänk om jag kunde ha henne här!
Hundar är mer än bara fyrbenta djur som hänger med människor. Dom kan någonting som inte vi kan. Dom kan läsa av känslor och sinnestämning långt innan oss. När jag har varit ledsen eller nere har Ronja förstått det utan att jag visat något utåt. Då har hon överröst mig med pussar och lagt tassrna på mig.
Tänk om min älskade hund var här nu, vad allt skulle bli lättare!