Första inlägget!

Det här kommer bli min nya blogg framöver.
Om mindre än en vecka kommer jag och Tommy att flytta till Gävle! Det ska bli sjukt spännande.
För er som inte följt min förra blogg så har jag alltid velat bo i en mindre stad, det har liksom alltid varit en liten dröm. Till största del beror det nog på att jag har varit i Leksand stora delar av mitt liv där jag stormtrivs.
Leksand kommer vi komma ännu närmre nu när vi flyttar till Gävle, ca 1½ timme istället för 3! Det kommer även bli närmre till Sundsvall där mina kusiner bor! och inte heller så tokigt långt ifrån Stockholm. Det är helt enkelt den perfekta staden att bo i (tror jag).  

Som sagt, än har vi inte flyttat men äventyret har redan börjat iallafall.
Igår var min sista dag på jobbet vilket betyder att jag nu är arbetslös! Jag har ingen aning om hur mycket jag kommer att få jobba på intersport i Gävle och jag vet inte när jag kommer börja jobba heller men det återstår att se.  Vi kommer iallafall bo 3 minuter från jobbet och vet ni vad de betyder? Att vi kan skaffa hund!
Hund längtar jag så sjukt mycket efter. Det där att gå ut och gå mysiga promenader i både regn, snö, solsken, och höstrugg. Att träna en massa olika aktiviteter med hunden och allt som hör hundar till. Tro för guds skull inte att jag kommer tröttna på hund och jag inte vet vad hund innebär. Jag har velat skaffa hund sen jag visste vad hund var för någonting och jag har även hund hos min far men när jag bodde varannan vecka blev det inte helt min hund. Hon följde liksom inte med till min mor när jag bodde där utan hon var alltid hos pappa.

Nog pratat om hund. Idag har jag, Tommy och lillebrorsan varit på Naturhistoriska Riksmuseét. Det var faktiskt roligare än jag minns det! Säkert för att jag endast varit där med skolan senaste gångerna och man fått tråkiga instuderingsfrågor om kroppen och metaller som man ville klara av på två minuter så man fick sluta!
Nu såg jag ju att det fanns massvis med djur, dock inte levande men ändå!

Från naturhistoriska

Edvin bestämmer vägen

Klassiska kalvarna. Jag känner mig lite som dom ibland. En kropp, två viljor!
Höjdpunkten för lilleman!

Rätt coolt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback