Vilken nörd!

Nu ligger jag i Edvins rum och ska försöka sova, men så råkade jag se en plastlåda med några av mina gamla plasthundar som jag lånat ut till min lilla bror. Självklart rev jag upp lådan och blev helt nostalgisk. Tänk så många timmar jag ägnat åt dom här små plastfigurerna. Tänk så kul jag haft med dom här små plastfigurerna.

En gång hundnörd, alltid hundnörd.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback